Tänk tillbaka. Sluta sakna.

Jag har så blandade känslor för hösten. Den påminner mig om första hösten i Norrköping. Då när jag kände mig som mest ensam och när jag kort därefter lärde känna de finaste personerna på planeten. Vi ägnade många helger åt alkoholen, många kvällar i mitt fönster med att röka de första cigaretterna och många skoldagar skolkandes.

Jag tänker på pojkvänner som har kommit och gått under hösten. Alla mysiga halsdukar man har tappat bort. Ångesten och allt var det innebär när sommaren tar slut.

Men så finns skogen. Kan inte beskriva med ord vad naturen är för mig.