Jag har inte haft såhär ont på länge. Det brukar liksom inte hålla i sig. Men det har stannat kvar.
Jag är fast i tvåtusensjukänslor och jag vet ingen som kan förstå bättre än du. Samtidigt vill jag inte erkänna mina känslor för någon som en gång trampade sönder dem.
Jag har förlåtit dig. Synd att läka och förlåta inte hör ihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar